Helena Bernice

Ojojoj nu har det hänt så mycket tokigheter på vår resa så jag vet inte riktigt var jag
ska ta tag i snöret... Jag kan börja med att berätta att resans officiella låt är "Einar Ljung".  
Denna trudelutt har gått på högvarv både på resan upp och på förfesterna. Denna har
hörts från någon smått alkoholiserad människa i backarna så gott som hela tiden.  

Inte att förglömma är att det var min första dag i backen någonsin i går och det gick lite
som man kan tänka sig att det borde gå för en nybörjare, 1/3 skidåkning 1/3 trillande
och 1/3 öl. Dock har jag redan tagit mig ner, relativt oskadd, för hela Åreskutan. För att
fira att det var min första dag bestämde vi oss för att ta en sväng på krogen (Dippan).
Vi laddad inför detta med ett litet kunskaps /jägermeister-spel vilket resulterade i att
Jonas blev så där fräsch som bara han kan.  När vi lite senare på kvällen anländer till
Dippan med humöret på topp säger min instinkt till mig att jag borde köpa mig en
Heineken, modell flasköl, vilket av erfarenhet alltid är ett bra val. Dock så ändrade jag
snabbt uppfattning när någon dansar in i mig på dansgolvet och min flaska slår av tre
av mina tänder.  Men som tur är så finns det tandläkare även i Åre och i skrivande
stund sitter jag med en virre i handen och en ny uppsättning tänder i munnen.

Då jag har tillbringat min dag hos tandläkaren så har jag missat backen i dag.
Men bara lugn jag ska berätta lite skvaller från de delarna av Åre också. Generellt
så är Jonas backens stjärna då han har lyckats skita på en bajamaja utan papper,
kört ner i en bäck och in i en vägg. Då jag inte hade några skidor på så blev det
självklara transportsättet hem från afterskin att dela bräda med Simon, modell
snowboardpulka, vilket resulterade i höga hastigheter med Simon fastspänd i
säkerhetssnodden efter brädan.

Nu har Eric stått fastkedjad vid spisen länge nog och vår ugnsbakade falukorv är
redo för middagsbordet. Så avslutningsvis ska jag berätta att även om nivån
fortfarande är låg så har den flyttats upp ett pinnhål. Level  2 it is.

På återseende er kära nöjesrepporter  Lurken